Från det att de föds till tre års ålder blir en bebis hjärna en riktig fabrik för neuronala kopplingar, och skapar upp till en miljon synapser per sekund. Trots denna ström av hjärnaktivitet är minnena från tidig barndom ofta sparsamma. De första spåren börjar dyka upp runt tre års ålder, medan fullständiga minnen inte formas förrän nära sex års ålder.
Idén om ”barndomsamnesi” föreslogs för första gången i slutet av 1800-talet och populariserades av Sigmund Freud 1905. Enligt Freud var denna glömska av de första levnadsåren en mekanism för att undertrycka tankar och upplevelser som barn lär sig att betrakta som oacceptabla. Men hittills har det inte funnits någon vetenskaplig evidens som stöder denna teori, vilket har lett till en mängd spekulationer om ämnet.
Minnen i hippocampus
En grupp forskare från prestigefyllda amerikanska universitet, som Yale och Stanford, har upptäckt att barn är kapabla att bilda minnen, även om de inte kan få tillgång till dem i framtiden. Hippocampus, den del av hjärnan som ansvarar för att lagra minnen, är aktiv tidigt, vilket motsäger tron att den bara börjar fungera vid en viss ålder.
I denna studie genomförde forskarna ett experiment där de visade bilder av ansikten, objekt och scenarier för bebisar mellan fyra månader och två år, samtidigt som de övervakade deras hjärnaktivitet genom funktionella magnetresonanstomografier. Resultaten var överraskande: de små visade större intresse för bilderna de redan hade sett, vilket indikerar att de faktiskt lagrade information i sin hippocampus.
Data tyder på att mängden aktivitet i hippocampus när en bild ses för första gången är direkt relaterad till den uppmärksamhet som bebisarna ger samma bild när den presenteras igen. Detta mönster observerades hos alla deltagare, och var mer uttalat hos de som var äldre än 12 månader.
Minnen som bildas i tidig barndom kan vara korttidsminnen som bleknar med tiden. Vissa preliminära studier som genomförts med videor inspelade från barnens perspektiv tyder på att dessa minnen existerar, men försvinner innan sex års ålder. En annan teori postulerar att information som samlas in under tidig barndom förblir i hjärnan, men blir otillgänglig när barnen får språkkunskaper.
En nyligen genomförd studie med möss, publicerad 2023, visade att det är möjligt att återfå glömda minnen genom att stimulera de neuroner som ursprungligen lagrade den informationen. Även om denna upptäckte är lovande, är den långt ifrån tillämplig på människor, eftersom de nödvändiga teknikerna skulle vara oetiska.