När natten faller och solen gömmer sig, undrar många varför vi fortfarande känner den där värmen i luften. Svaret ligger i hur vår planet interagerar med solens ljus. Under dagen absorberar jordens yta och haven solens ljus, vilket lagrar värme som, när natten faller, långsamt frigörs till atmosfären i form av infraröd strålning.
Men inte all denna energi lyckas fly till rymden. En del av den fastnar i vår atmosfär tack vare växthusgaser som koldioxid (CO2) och metan (CH4). Detta fenomen fungerar som en slags kuppel som håller värmen nära jordens yta och förhindrar att nätterna blir kalla och isiga.
Växthuseffekten och dess roll i klimatet
Växthuseffekten, i lagom mängd, är avgörande för livet på vår planet. Utan den skulle nattemperaturerna kunna sjunka till extrema nivåer, ner till -18 °C. I dagsläget, tack vare föroreningar, har den globala medeltemperaturen ökat till cirka 15 °C, en ökning som fortsätter att bekymra forskarna.
Nattvärmen varierar från plats till plats. Kuststäder tenderar att vara varmare på grund av havsvattnets förmåga att lagra värme, medan i öknens sand sker avkylningen snabbt, vilket ger kalla nätter. Dessutom bidrar en molnig himmel till att hålla värmen, eftersom den fungerar som en isolator som förhindrar att den infraröda strålningen flyr medan vi sover.